Nya generationen handbollsspelare

Handbollen föddes på Ordrup Gymnasium i Danmark under slutet på 1890-talet, men liknande spel har förekommit i Europa, Nordafrika och på Grönland sedan medeltiden. Handboll är en bollsport som spelas med två sjumannalag, där det är sex utespelare och en målvakt. Det spelas oftast inomhus men också en del utomhus. Spelet går ut på att göra mål i motståndarlagets målbur och den som får flest mål när matchen är slut vinner. Det spelas sammanlagt i 60 minuter uppdelat i två halvlekar på 30 minuter var. Handbollen finns med i de olympiska spelen sedan 1972.

På jakt efter nya spelare

Trots ett stort intresse för handboll skadar det inte att söka efter nya talanger på oväntade ställen. I Härnösand letar man nya talanger på asylboenden, då handbollen där är underrepresenterad av utrikesfödda. Två handbollsklubbar och Handbollsgymnasiet i Härnösand har startat upp ett integrationsprojekt tillsammans för att försöka locka till sig nya medlemmar till handbollen. Deras första anhalt är asylsökande och nyanlända svenskar. Tanken är att fler ska se vilken stor och bra sport handbollen är och målet är att de år 2020 ska ha 50 till 100 nya medlemmar till båda föreningarna. Men de blir nöjda även om de får ett tiotal nya medlemmar till följd av denna rekryteringen.

Handbollen i Sverige

Handbollen gjorde Sverigepremiär först i Karlskrona under 1910-talet genom Göran Wahlström. 1930 bildades Svenska Handbollsförbundet och 1931 valdes det in i Riksidrottsförbundet. De svenska landslagen har haft varierande framgångar under åren. Herrlandslaget hade sin första storhetstid mellan 1948 och 1964 men hamnade i en lång svacka efter att Curt Wadmark hade avgått som tränare. Svackan bröts när Bengt Johansson tog över som tränare 1988 och tränade laget genom flera framgångar. Efter hans avgång har herrlandslaget presterat på varierande nivå. Det svenska damlandslaget spelade sin första match 1946 mot Norge och vann både den matchen och den nästkommande matchen året därefter. Under 2000-talet har damerna fått flera medaljer, bl.a. silver i EM 2010 och brons i EM 2014.

Nya generationen handbollsspelare

Handbollen föddes på Ordrup Gymnasium i Danmark under slutet på 1890-talet, men liknande spel har förekommit i Europa, Nordafrika och på Grönland sedan medeltiden. Handboll är en bollsport som spelas med två sjumannalag, där det är sex utespelare och en målvakt. Det spelas oftast inomhus men också en del utomhus. Spelet går ut på att göra mål i motståndarlagets målbur och den som får flest mål när matchen är slut vinner. Det spelas sammanlagt i 60 minuter uppdelat i två halvlekar på 30 minuter var. Handbollen finns med i de olympiska spelen sedan 1972.

På jakt efter nya spelare

Trots ett stort intresse för handboll skadar det inte att söka efter nya talanger på oväntade ställen. I Härnösand letar man nya talanger på asylboenden, då handbollen där är underrepresenterad av utrikesfödda. Två handbollsklubbar och Handbollsgymnasiet i Härnösand har startat upp ett integrationsprojekt tillsammans för att försöka locka till sig nya medlemmar till handbollen. Deras första anhalt är asylsökande och nyanlända svenskar. Tanken är att fler ska se vilken stor och bra sport handbollen är och målet är att de år 2020 ska ha 50 till 100 nya medlemmar till båda föreningarna. Men de blir nöjda även om de får ett tiotal nya medlemmar till följd av denna rekryteringen.

Handbollen i Sverige

Handbollen gjorde Sverigepremiär först i Karlskrona under 1910-talet genom Göran Wahlström. 1930 bildades Svenska Handbollsförbundet och 1931 valdes det in i Riksidrottsförbundet. De svenska landslagen har haft varierande framgångar under åren. Herrlandslaget hade sin första storhetstid mellan 1948 och 1964 men hamnade i en lång svacka efter att Curt Wadmark hade avgått som tränare. Svackan bröts när Bengt Johansson tog över som tränare 1988 och tränade laget genom flera framgångar. Efter hans avgång har herrlandslaget presterat på varierande nivå. Det svenska damlandslaget spelade sin första match 1946 mot Norge och vann både den matchen och den nästkommande matchen året därefter. Under 2000-talet har damerna fått flera medaljer, bl.a. silver i EM 2010 och brons i EM 2014.

Bengt ”Bengan” Johansson

Bengt Johansson, eller Bengan som han ofta kallas, föddes i Halmstad 1942. Han började spela handboll när han var ung och var under sin ungdom en mycket framgångsrik spelare i SoIK Hellas, HK Drott och Sveriges landslag. Detta kombinerade han med studier eftersom det inte var vanligt att försörja sig på sin sport på den tiden. Under sjuttio- och åttiotalet, efter att karriären avslutats, tränade han HK Drott i flera perioder, innan han 1988 tog över som tränare för Sveriges landslag i handboll, som snart skulle komma att kallas ‘Bengan Boys’.

Otroligt framgångsrika år

Under Bengans ledning kom de nästkommande sexton åren att bli oerhört framgångsrika. Landslaget tog under hans ledning sex VM-medaljer (tre av varje valör), tre OS-silver och fyra EM-guld. Noterbara spelare från den tiden var bland annat Magnus Wislander, Staffan Olsson och Ljubomir Vranjes. Men idag är landslaget inte lika framgångsrika, och har inte varit det sedan Bengan slutade 2004. Bengans åsikter om dagens landslag är att lagandan inte är densamma längre. Han menar att faktumet att man profilerar sig för att tjäna pengar och inte för att bli bra ,och att man byter klubb så fort man får ett bättre kontrakt, gör att de flesta idrottslag inte känner varandra på samma sätt som Bengan Boys gjorde.

Får medhåll från en av boysen

Johan Petersson, som tillhörde Bengans landslag under framgångsåren, håller med. Han berättar för Expressen att landslaget under Bengan, med anfallsformationen ‘Gurkburk’ som specialitet, kunde varandras rörelser utan och innan och att dagens landslag är alldeles för orutinerat för att nå samma framgångar. Han menar att det behövs mer tid för att landslaget ska lyckas, och hoppas att det inte sker några stora förändringar i spelet under den tiden. Men lika bra som Bengan Boys blir de nog aldrig. Ändå är Bengan bitter för några saker. Han tycker nämligen att det hade varit trevligt om laget hade lyckats vinna VM-finalen 2001,som de tappade i den sista sekunden, och gärna ett OS-guld också.

Handboll som integration

Integration är en komplicerad process som pågår på flera olika nivåer. Social interaktion med svenskar är kanske det som har störst effekt av allt. Ofta är föreningslivet en arena där man kan mötas jämlikt och inte bara utöva en gemensam hobby utan även få hjälp och råd kring hur man kan till exempel hitta rätt med hjälp av distriktstandvarden.se när man är behov av tandvård och kring vilka ansvarsområden som olika myndigheter har. Här har idrottsföreningar visat sig vara av stor betydelse och i denna text ska vi gå igenom hur en klassiska svensk lagsport som handboll kan ha en positiv effekt på integrationsprocessen.

Ett lyckat exempel i Småland

i Småland är handboll en del av integrationen genom klubbarna IFK Bankeryd och IK Cyrus som skapat en social kontext åt en ensamkommande flykting från Afghanistan. Alla sporter har regler men reglerna är inte det viktigaste utan något som man kan få tillåtelse att lära sig bit för bit. Åtminstone är det den attityden man haft på träningarna i dessa klubbar och det har skapat stora värden för Attai Miraga,17 år. Han hade aldrig spelat handboll i sitt hemland men menar att han idag har sporten att tacka för mycket. Samtidigt som han lärt sig mycket om sitt nya hemland så har naturligtvis svenskarna i hans närhet fått sina vyer vidgade genom vänskapen med Attai. Alla lär sig något i en integrationsprocess. I Växjö i Småland har en badmintonklubb tagit emot en landslagsmeriterad spelare som flytt från krigets Syrien och inom fotbollen finns många exempel på hur idrott och integration gått hand i hand. Inte bara i Småland. I nästa stycke ska vi titta på hur man kan arbeta med lagsporter som handboll och integration på ett mer medvetet sätt.

På vilka sätt fungerar det?

En lagsport som handboll handlar inte bara om dem som tränar och spelar matcher tillsammans även om det givetvis är en miljö som främjar integration. Idrott, inte minst handboll, handlar om familjer. Det sker möten på läktarna, i klubblokaler och i samband med resor. Ofta är hela familjer involverade i barnens idrottsutövande. Här har man, även långt innan man kan språket, en chans att visa att man kan vara värdefull för andra människor och det är något som skapar en grund för integration. I samvaron runtomkring idrottandet kan man ställa och få svar på vad som helst som rör Sverige och även få en känsla för hur svenskar är och beter sig. Det är alltså en väldigt okonstlad integrationsprocess som dock kan effektiveras genom att fler bli medvetna om hur betydelsefullt det är för invandrare att integreras i samhället genom sociala aktiviteter där alla känner att de är välkomna och samtidigt har något att tillföra. Spelarnas värde är uppenbart men i ideella rörelser som handboll kan alla bidra med något.