Bengt Johansson, eller Bengan som han ofta kallas, föddes i Halmstad 1942. Han började spela handboll när han var ung och var under sin ungdom en mycket framgångsrik spelare i SoIK Hellas, HK Drott och Sveriges landslag. Detta kombinerade han med studier eftersom det inte var vanligt att försörja sig på sin sport på den tiden. Under sjuttio- och åttiotalet, efter att karriären avslutats, tränade han HK Drott i flera perioder, innan han 1988 tog över som tränare för Sveriges landslag i handboll, som snart skulle komma att kallas ’Bengan Boys’.

Otroligt framgångsrika år

Under Bengans ledning kom de nästkommande sexton åren att bli oerhört framgångsrika. Landslaget tog under hans ledning sex VM-medaljer (tre av varje valör), tre OS-silver och fyra EM-guld. Noterbara spelare från den tiden var bland annat Magnus Wislander, Staffan Olsson och Ljubomir Vranjes. Men idag är landslaget inte lika framgångsrika, och har inte varit det sedan Bengan slutade 2004. Bengans åsikter om dagens landslag är att lagandan inte är densamma längre. Han menar att faktumet att man profilerar sig för att tjäna pengar och inte för att bli bra ,och att man byter klubb så fort man får ett bättre kontrakt, gör att de flesta idrottslag inte känner varandra på samma sätt som Bengan Boys gjorde.

Får medhåll från en av boysen

Johan Petersson, som tillhörde Bengans landslag under framgångsåren, håller med. Han berättar för Expressen att landslaget under Bengan, med anfallsformationen ’Gurkburk’ som specialitet, kunde varandras rörelser utan och innan och att dagens landslag är alldeles för orutinerat för att nå samma framgångar. Han menar att det behövs mer tid för att landslaget ska lyckas, och hoppas att det inte sker några stora förändringar i spelet under den tiden. Men lika bra som Bengan Boys blir de nog aldrig. Ändå är Bengan bitter för några saker. Han tycker nämligen att det hade varit trevligt om laget hade lyckats vinna VM-finalen 2001,som de tappade i den sista sekunden, och gärna ett OS-guld också.

Integration är en komplicerad process som pågår på flera olika nivåer. Social interaktion med svenskar är kanske det som har störst effekt av allt. Ofta är föreningslivet en arena där man kan mötas jämlikt och inte bara utöva en gemensam hobby utan även få hjälp och råd kring hur man kan till exempel hitta rätt med hjälp av distriktstandvarden.se när man är behov av tandvård och kring vilka ansvarsområden som olika myndigheter har. Här har idrottsföreningar visat sig vara av stor betydelse och i denna text ska vi gå igenom hur en klassiska svensk lagsport som handboll kan ha en positiv effekt på integrationsprocessen.

Ett lyckat exempel i Småland

i Småland är handboll en del av integrationen genom klubbarna IFK Bankeryd och IK Cyrus som skapat en social kontext åt en ensamkommande flykting från Afghanistan. Alla sporter har regler men reglerna är inte det viktigaste utan något som man kan få tillåtelse att lära sig bit för bit. Åtminstone är det den attityden man haft på träningarna i dessa klubbar och det har skapat stora värden för Attai Miraga,17 år. Han hade aldrig spelat handboll i sitt hemland men menar att han idag har sporten att tacka för mycket. Samtidigt som han lärt sig mycket om sitt nya hemland så har naturligtvis svenskarna i hans närhet fått sina vyer vidgade genom vänskapen med Attai. Alla lär sig något i en integrationsprocess. I Växjö i Småland har en badmintonklubb tagit emot en landslagsmeriterad spelare som flytt från krigets Syrien och inom fotbollen finns många exempel på hur idrott och integration gått hand i hand. Inte bara i Småland. I nästa stycke ska vi titta på hur man kan arbeta med lagsporter som handboll och integration på ett mer medvetet sätt.

På vilka sätt fungerar det?

En lagsport som handboll handlar inte bara om dem som tränar och spelar matcher tillsammans även om det givetvis är en miljö som främjar integration. Idrott, inte minst handboll, handlar om familjer. Det sker möten på läktarna, i klubblokaler och i samband med resor. Ofta är hela familjer involverade i barnens idrottsutövande. Här har man, även långt innan man kan språket, en chans att visa att man kan vara värdefull för andra människor och det är något som skapar en grund för integration. I samvaron runtomkring idrottandet kan man ställa och få svar på vad som helst som rör Sverige och även få en känsla för hur svenskar är och beter sig. Det är alltså en väldigt okonstlad integrationsprocess som dock kan effektiveras genom att fler bli medvetna om hur betydelsefullt det är för invandrare att integreras i samhället genom sociala aktiviteter där alla känner att de är välkomna och samtidigt har något att tillföra. Spelarnas värde är uppenbart men i ideella rörelser som handboll kan alla bidra med något.

Handboll är en sport som svenska landslag traditionellt har varit starka i. Medan sporter som fotboll och basket har många andra nationer med större resurser för att lyckas än vi, har Sverige gjort handboll till något av en specialitet. Här har vi lyckats tävla på absolut toppnivå – trots att vi har många gånger färre invånare än länder som Tyskland och Ryssland. Det gäller framför allt herrsidan där vi har skördat många triumfer genom åren. På senare år har det varit tunnsått med titlar, men då och då dyker det ändå upp glädjeämnen som pekar mot en ljus framtid. Nu är förhoppningen att båda våra representationslag ska nå upp till den höga potential som de har visat att de besitter.

Herrlandslaget har varit särskilt framgångsrikt när det gäller att lyckas i stora mästerskap. Under 1980-talet var en spelare som Per Carlén drivande i att ta Sverige till turneringar som OS och VM, men det var under 1990-talet som svenska herrlandslaget verkligen gick in i sin stora framgångsvåg. 1990 tog man guld i VM – och därefter följde tre raka OS-finaler. Dessvärre slutade de alla i ett snöpligt silver, men förbundskapten Bengt Johansson kunde ändå trösta sig med guld i VM 1999 liksom tre raka EM-guld. Legendarer som Stefan Lövgren, Staffan Olsson och Ljubomir Vranjes blev alla odödliga i den bästa handbollsgenerationen som Sverige någonsin har sett.

På damsidan har det inte blivit lika stora triumfer, men vi har ändå sett en snabb utveckling på senare år som bådar gott inför framtiden. 2010 tog svenska damlandslaget sin första mästerskapsmedalj någonsin när de smått sensationellt gick fram till final i EM. Trots att det blev förlust mot rivalen Norge visade det ändå att det fanns fog för att vara optimistisk. Fyra år senare tog de också en ny EM-medalj när det blev brons – och spelare som Isabelle Guldén och Sabina Jacobsen hyllades som stjärnor. Nu är förhoppningen att de ska kunna fortsätta bygga på framgången.

Att vara elitidrottare kräver att lägga mycket tid på träningen, men de flesta har ett späckat schema som inte tillåter onödiga avbrott. Om du ska renovera hemma kan det därför vara skönt att köpa saker som håller. Det kan du göra på buildor.se.

Stefan Löfgren var en av de handbollsspelare som ingick i det svenska herrlandslaget i handboll under det som har kommit att kallas lagets andra storhetsperiod. Den trupp som Roger Carlsson och Bengt Johansson byggde upp under 1980-talet gjorde att Sverige under en tolvårsperiod från slutet av 1980-talet och framåt etablerade sig som en av de mest framgångsrika handbollsnationerna i världen. Tillsammans med landslaget var Löfgren bland annat med och vann två OS-silver och ett VM-guld.

Långt innan Löfgren blev utvald till landslaget föddes han år 1970 i Partille. Han började träna handboll redan när han var sju år gammal, i Skepplanda BTK, och tio år efter det gjorde han sin debut i klubbens A-lag, som då var i division 3. Löfgren utvecklades snabbt till en mycket framgångsrik handbollsspelare, och år 1993 var han med om att ta sitt första SM-guld, då med Redbergslids IK. Han hann med att ta ytterligare fyra SM-guld som lagkapten för det laget innan han flyttade till Tyskland år 1998 för att bli handbollsproffs på heltid. Löfgren stannade i Tyskland fram till 2009, då han spelade för flera olika klubbar, och hade många framgångar. Efter säsongen 2008/2009 lade han dock handbollen på hyllan och flyttade hem till Sverige och Kungälv, där han började arbeta som lärare på ett handbollsgymnasium.

Innan dess hade dock Löfgren som sagt också spelat för svenska landslaget, närmare bestämt i 14 år, då han spelade på positionen vänsternia. Han togs ut till landslaget samma år som han vann det där första SM-guldet år 1993, 21 år gammal. Under sin tid i landslaget (där han var lagkapten mellan 1996 och 2007) spelade Löfgren sammanlagt 268 landskamper och gjorde 1 138 mål.

Eftersom handboll är en kontaktsport finns alltid risken att man råkar ut för att få en boll eller en armbåge i ansiktet, något som säkerligen har hänt Löfgren både en och två gånger under hans karriär. Tänderna kan då vara särskilt utsatta. Om du skulle känna av värk eller andra problem med tänderna efter att ha fått en smäll i en handbollsmatch, kan det vara bra att besöka en tandläkare för att kontrollera om du har fått en spricka. Du hittar enkelt en tandläkare i Stockholm på Varden.se.

Torstenson är en av Sveriges för närvarande mest framgångsrika kvinnliga handbollsspelare. Hon tävlar i nuläget för ett rumänskt klubblag, CSM Bukarest, vilket hon har gjort sedan 2014. Långt innan dess, redan 2005, började hon dock spela för det svenska damlandslaget i handboll, med vilket hon har uppnått flera framgångar. Hon utsågs till exempel till handbolls-EM:s mest värdefulla spelare år 2010, och har på hemmaplan utsetts till Årets handbollsspelare i Sverige två gånger, år 2010 och år 2011.

Torstenson föddes i Eskilstuna år 1983, men växte upp i Strängnäs. Det var i Strängnäs som hon började träna handboll. Hon nådde snabbt framgångar, då hon år 2008 tog SM-guld tillsammans med sin dåvarande klubb, Skövde HF. Efter vinsten i SM flyttade Torstenson över sundet, då hon började spela för det danska klubblaget Aalborg DH. Även där presterade Torstenson bra, så bra att hon rekryterades till ett annat danskt lag under sommaren 2010, MC Midtjylland Håndbold. Också med detta lag skulle Torstenson nå framgångar, och även lägga ytterligare en guldmedalj från ett landsmästerskap till sina meriter, om än ett danskt. Torstenson gjorde det avgörande målet då hennes klubb vann de danska mästerskapen 2011.

Redan innan dess hade Torstenson bidragit stort till Sveriges framgångar i handbolls-EM 2010. Det mästerskapet blev första gången som Sverige tagit medalj, och silverpokaler fick Sverige till stor del tack vare att Linnea Torstenson i semifinalen mot Rumänien gjorde nio mål, vilket ledde till ett resultat på 25-23 till Sverige. I finalen mot Norge räckte dock alla Sveriges mål inte till, och damlaget fick se sig besegrade. Torstenson kom tvåa i skytteligan för EM det året, och trea i assistligan, något som talar för hennes förmåga att göra mål. Torstenson är en högerhänt spelare som spelar i anfall. Hon är vanligen vänsternia men ibland även mittnia.

Om du som företagare är sponsor till en handbollsspelare som Linnea Torstenson eller till ett handbollslag, och du vill visa det för dina kunder, kan ett bra grepp vara att trycka spelarens eller lagets namn tillsammans med företagets namn på olika reklamprodukter, till exempel pennor. Du kan enkelt beställa reklampennor och andra profilprodukter på medtryck.com.

Staffan Olsson 358 855. Vad betyder det? Staffan har spelat i 358 stycken A-landskamper som spelare i Sveriges herrlandslag i handboll och han har gjort inte mindre än 855 mål. Siffrorna kommer statistik från svenskhandboll.se. Olsson är en mycket framgångsrik svensk handbollsspelare, även på den internationella arenan.

Så länge hjärtat är med
Staffan Olsson var född med ett hjärtfel. Det innebar att han, 15 år gammal; var tvungen att välja mellan att genomgå en hjärtoperation eller fortsätta sitt liv med stillsamma aktiviteter.

Som tur var för svensk handboll valde han att operera sig.

Under sin aktiva tid
Staffan Olsson var under sin aktiva spelartid främst känd som en passningsspelare och försvarsspelare i världsklass. Då Staffan Olsson är vänsterhänt kom han att spela i anfall som högernia. Han hade nummer 13 på ryggen.

Klubbar
Under sin spelarkarriär spelad Staffan Olsson följande klubbar: Skånela IF, HK Cliff, TV Hüttenberg, TV Niederwürzbach, THW Kiel och Hammarby IF.

Priser – brons till guld
Staffan Olsson har haft glädjen att för sina spelarinsatser få två VM-guld, fyra EM-guld, tre OS-silver, ett VM-silver, två VM-brons, fyra tyska bundesliga-guld och ett SM-guld. Han var under viss tid en spelande tränare då han erhöll dessa priser. Under sin tränarkarriär har han vunnit tre SM-guld, även vid ett av de tillfällena var han spelande tränare och han var då med att ta ett OS-guld.

Förbundskapten
Passande nog är Staffan Olsson sedan 2008 förbundskapten, tillsammans med Ola Lindgren för det Svenska herrlandslaget i handboll.

Kärt barn har många namn
Staffans Olsson har under åren haft samma frisyr, den alltid lika långa hårmanen. Det kom att ge honom smeknamnet Faxe under VM på Island. Faxe en nordsvensk hingst, en häst med lång man. Redan vid fyrtio års ålder fick han smeknamnet Den gamle av sina kamrater i handbollslandslaget.

Då många sporthallar används av flera idrotter är det särskilt viktigt att ta hänsyn till detta vid planeringen av nya hallar. De behöver alltså vara anpassade för flera idrotter redan på planeringsstadiet. Då behöver man ta beslut om vilka idrotter hallen ska användas för. Byggnadens storlek kan i sig vara begränsande för vilka idrotter som kommer att använda hallen eller så finns det måhända ingen idrottsklubb i en viss sport inom den region som ska använda hallen. Då förekommer heller inte någon anledning att särskilt planera användningen av hallen för just den eller de idrotterna.

Linjering
Spelplanerna i en idrottshall anpassa förstås till de idrotter som kommer att utövas i hallen.

Då man bestämt sig för vilka idrotter man byggt eller kommer att bygga hallen för ska linjerna för var spelplan, för var idrott göras det kallas linjering. Vid linjeringen är det också viktigt att ta hänsyn till om hallen endast ska användas till motion eller om tävlingar kommer att hållas också.

Måttboken
Det är Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer som ger ut Måttboken. Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting

(SKL) och Riksidrottsförbundet. Avsikten med detta samarbete är att samla in och sprida kunskap om idrottsmiljöer och idrottsanläggningar. Målgrupperna är kommuner och idrottsrörelsen. Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer rekommenderar att sporthallarna helt utesluter linjer för idrotter som inte använder hallen.

Handbollsplanen
Enligt Måttboken är det önskvärt att det finns en säkerhetszon runt om spelplanen. På sidolinjerna bör den vara minst 1 meter och 2 meter bakom kortlinjen.

Målet som ska vara fastsatt i golvet står mitt på mållinjen. De invändiga måtten är 2 meter högt och 3 meter brett. Det finns undantag, se Måttboken.

Planer för internationella tävlingar
En handbollsplan som även ska användas för tävlingar ska ha måtten A 23 meters bredd, B 20 meter, C 44 meters längd och D 40 meters längd. Åter hänvisas till Måttboken för övriga mått för handbollsplaner.

Handball – Goal

Handboll är en lagidrott som i regel spelas inomhus. Det förekommer även utomhusmatcher.

I Sverige förekommer det handbollslag på såväl lokal, regional, nationell som internationell nivå. Över landet finns det både amatörlag och professionella lag. Tävlingar sker i olika serier. Till vilken serie ett lag hör beror dels på var i landet det hör hemma men även vilka kvalifikationer laget har. Ljudet under träning eller match kan vara störande för personer med hörselnedsättningar. Något som kan störa spelet för hela laget. Då kan det vara aktuellt och rimligt att genomgå ett hörseltest, så att vederbörande kan få stöd om så behövs.

Handbollslaget
Beroende på om det är seniorer, juniorer eller ungdomar upp till 10 års ålder ser lagsammanställningen olika ut.

Då det gäller ett handbollslag för seniorer består laget av 14 spelare, varav 2 är målvakter och resten är 12 så kallade utespelare.

För juniorer och yngre består laget av högst 17 spelare. Samtidigt på spelplanen får det förekomma högst 7 spelare, varav 1 är målvakt och 6 stycken är utespelare.

De övriga lagmedlemmarna sitter på avbytarbänk vid mitten på spelplanens ena långsida. Där återfinns bland dem även som mest 4 ledare.

I de lag som spelar minihandboll, det vill säga lag med spelare som är under 10 år gamla, har man en målvakt och 4 utespelare.

Speltid
En handbollsmatch för seniorer spelas i 2 halvlekar med 30 minuter för varje halvlek.

Den totala speltiden för juniorer och yngre spelare är kortare.

Speltid för de yngre spelarna, de som spelar minihandboll är speltiden beroende på ålder. Antingen är den en halvlek om 1 x 15 minuter eller två halvlekar om 2 x 10 minuter.

Mindre plan
Pojkar och flickor under 10 års ålder spelar det som kallas minihandboll. Träning och matcher sker på mindre spelplaner, med mål som är mindre i storlek, än för de äldre spelarna, som spelar på sedvanliga spelplaner för vuxenspel.

Spel i de högsta dimensionerna
I Sverige spelar lagen i de högsta dimensionerna antingen i Elitserien eller Allsvenskan

Vid tävling är funktionärer på plats
Vid tävling är i regel följande funktionärer närvarande. 2 domare, 1 tidtagare/1sekretare och i större sammanhang 1 speaker. Naturligtvis har lagen med sig avbytare och inte att förglömma – sin lagledare.